Dag 7

Fick en inbjudan om lunch från Jenni & Helena och efter att ha spenderat en vecka i hemmet kändes det som ett roligt förslag. Dock måste jag erkänna såhär i efterhand att jag fick betala för de 2h som jag spenderat utanför hemmet. Blir att vila för att orka träna rehab under de närmaste dagarna. Fredagen närmar sig med stormsteg.

Dag 6

Sov som en stock till 11 idag, något som aldrig har hänt sedan barnen föddes...

Xxxzzzqazzzfffrmbbbfxzrcqkfrcxzrrmgg
...det är min helvete-vad-ont-det-gör-att-sträcka-och-böja ramsa...
kan den nästan utantill vid det här laget. Katterna tittar lite konstigt på mig där jag ligger och svär på golvet, undrar om de förstår?
Aldrig att jag skall lomma in till sjukgymnasten nästa fredag med svansen mellan benen och tvingas erkänna att jag INTE kunna klara av övningarna, för då kommer hon att ge mig "onda ögat".

Får strax en rehab-kompis, Mia skall operera handleden imorgon och då får jag peppa henne och hon mig! En halt peppar en gipsad...

Dag 5

Usch mornarna är verkligen inte roliga... det är en ren pina innan jag fått i mig lite fil och därmed kunnat ta värktabletterna. Just nu längtar jag efter en dusch. Det blir att plasta in knäet omsorgsfullt. Ligger och kollar in skidskyttarna och det skall bli spännande att se Helena Jonssons fajt mot Kati Wilhelm.

Dag 4

Vaknade i ottan och hade slut på det "tunga" artilleriet så det blev en Alvedon och en Tradolan. Magen är inte så förtjust när dagen börjar med piller,men vad skall jag göra... Lyckades somna om och när Felix kom kl 5:30 så masade jag mig upp och gjorde välling. Tog plats i soffan och det är ung det avståndet jag klarar av att tilryggalägga med andan i halsen. Jag blir så himla trött av all medicin och kring 8 var det bara att gå och lägga sig en stund.

Fredde och Felix åkte iväg mitt på dagen och faktiskt så när jag smugit omkring lite i snigeltakt så kändes knäet lite mindre stelt och jag passade på att göra några av övningarna. Det blev baklängesgång med sträckning och även några försök att spänna lårmuskeln. Fortfarande liknar mitt knä en telefonstolpe, men jag känner en liten liten förbättring. Har hållit mig till enbart Alvedon under dagen och det har varit ok. Jag har inte känt mig riktigt hungrig sedan operationen, men det beror väl på att ett litet illamående ständigt lurar runt hörnet. När mamma dök upp mitt på dagen så tyckte hon att jag inte såg lika blek ut så kanske kanske har jag fått lite medvind... Vi såg just filmen "Rallybrudar" med Maria Lundqvist och Eva Röse, kul film med glimten i ögat och nu slötittar jag på Sve-Por, men förmodligen blir jag inte långvarig.

Dag 3

Fick trevligt besök idag på morgonen, lillasyster kom till undsättning. Efter lite ömsesidigt gnällande så åkte vi iväg på Konsum och handlade sushi och lite annat fredagsgott. Jag har tränat på att gå framåt och bakåt och även fast svullnaden och smärtan hela tiden begränsar mig, så måste jag bara kämpa på. Vi satt ute i solen en stund för att få lite färg på näsan och det var underbart skönt. Ikväll skall jag se Let´s dance och njuta av familjens sällskap.

Dag 2

Efter en natt med många avbrott i sömnen pga smärtan så vaknade jag till på morgonkvisten och kunde inte förstå hur jag skulle ta mig upp ur sängen ännu mindre fixa att åka till sjukgymnasten. Fick hämtning kring 10 och jag masade med myrsteg upp på ortopedmottagningen där sjukgymnast Susanne Thomas väntade. Jag visste på förhand delvis vad besökte skulle gå ut på. Då jag inte innan operationen kunnat räta ut knäet så är jag redan på efterkälken, jag ligger på -20° vilket gör mig lite orolig för hur jag skall fixa allt.

Jag fick även mina suturer omlagda då alla hade blött igenom (varning för mindre angenäm bild)och då de tog av stödstrumpan så såg jag hur groteskt svullet mitt knä är. Alla övningar som jag skall göra känns näst intill omöjliga, vet inte om jag skall skratta eller gråta. Bla skall jag kunna genomföra 3 x 30st sträckningar och spänningar av lårmuskeln 5ggr/dag och det är bara EN av de 9 övningarna. De skulle lika gärna kunna be mig bestiga Kebenekaise.

Jag skall ta egna sprutor i 10 dagar för att minska risken för blodpropp och det har verkligen inte lockat. Men va f-n tänkte jag och tog tjuren vid hornen och gjorde det och kände mig väldigt stolt efteråt.

Gulliga söta Mia kom på besök med tidning och coca-cola på kvällskvisten, ett välkommet avbrott. Hon har själv gått igenom detta för bara ett år sedan så hon har full förståelse för mina våndor.

Maratonlopp!

Nu har startskottet för maratonloppet gått.
Operationen av mitt knä gjordes igår mitt på dagen och jag hämtades hem i rullstol kring 19-tiden. Min läkare Lars-Gunnar Elmqvist kunde konstatera att jag förmodligen varit utan korsband sedan 1999 då det inte fanns tillstymmelse till fragment av korsbandet kvar. Således gjordes det ett nytt band som skars ut ifrån hamstringsenan, en sena från lårets baksida, och sedan borrade de en kanal i lårbenet och underbenet där korsbandet fästes med specialskruvar.

Idag torsdag 26/3 skall jag till sjukgymnasten, något jag bävar inför då jag vet att det kommer att bli tufft! Skall få instruktioner om hur jag skall börja träna. Vet av erfarenhet från min förra operation att det är smärtsamt att sträcka och spänna lårmuskeln, men då jag redan börjat känna mig stel så förstår jag vikten av att göra detta så snabbt som möjligt för att slutresultatet skall bli bra.

Ritch Ratch...

....filebom bom bom. Så var julen slut! Ledigheten var visseligen lång, men alldeles för fort kom vardagen tillbaka. Nåja, det är väl rätt ok med rutiner oxå...

Halta Lotta!

Ja oturen var framme på innebandyträningen 21 december. Jag vred knäet och var tvungen att kliva av. Trodde att det inte skulle bli så långvarigt, men idag 1,5 vecka senare har jag tyvärr mer ont. Misstänker att det är min inre menisk i vä knä som skadats, skulle önska att jag fick det undersökt av en idrottsläkare redan nu, men inser tyvärr att jag nog måste gå den låååånga vägen via vårdcentralen. TRIIIIST!!

BODYPUMP!

På nåt sätt har jag lyckats lura mig själv att tycka att det är rätt kul! Fort svischar en timme förbi och det känns riktigt skönt efteråt. Får jag fina ben till sommaren? Det återstår att se!

Stronger Than Steel

I wouldn't build you a castle baby just to tear it down
When I say I love you, it means I'll always be around
I wouldn't tell you promises just to break your heart
When I say I love you it means we'll never be apart

Our love is higher than the mountains
Stronger than steel
Forever isn't long enough, to show you how I feel
Our love is deeper than the ocean
Stronger than steel
Forever isn't long enough, to show you how I feel

I wouldn't tell you secrets, just for words to say
When I wisper in your ear, it means that nothing will get in the way
When I swim into your waters, you know I wanna drown...
When I say to close your eyes your love is the only sound

Fredag...

Ja så har veckan tagit slut, IGEN. Snart är vi inne i oktober och jag undrar var sjutton augusti och september tagit vägen... hörde reklam om julbord på radion, men det känns faktiskt som om det är ett tag tills dess, eller?

"Ska vi byta grejer..."

"...ska vi byta grejer med varann"
Japp nu vare klart, Yamaha´n är bytt mot en 7-sitsig amerikanare!
Snabbt gick det och enkelt blev det. Bytt, bytt.
"leksaksbil mot en rostig spik..."

Vacker höst!

Stughelg!

Hela familjen packade på lördagmorgonen in sig i bilen. Fyrhjuling, kattunge och mat trängdes med stövlar, barnvagn och rödvin. Vädret varierade och vi hann med både solsken, regn, åska och frost. Fokus låg på att jobba med stugan, men vi hann med andra saker också. Fyrhjulingen som vi hade med blev ett välkommet avbrott för barnen. Felix skulle nog ha kunnat sova på den om han fått som han velat. Lingonen lyste röda i skogen och Alva & Moa plockade massor av smultron. Brasan var tänd hela helgen, då vi brände allt spillvirke från stugan. Jag har i skrivande stund träningsvärk i armarna av allt kånkande och bärande.

En liten Saga!

Döm om min förvåning när min sambo ikväll dök upp hemma med en kartong där ett litet grått ansikte nyfiket stack upp ovanför kanten. Det var vår allra nyaste familjemedlem Saga.En 12 veckor gammal kattflicka som är en angorablandning. Åhhh mitt hjärta smälte, sååå söt. Moa ville inte gå och lägga sig utan skulle nog gärna velat stoppa ner henne i sin säng. Lilla missen...jag är kääär!

Findus spanade lite misstänksamt och undrade nog vad vi hade för besök, håll tummarna för att de blir vänner fort...

Odd Molly!

Drömmer om denna kofta från Odd Molly. Den är inte bara varm utan även dyr

Stugan!

Vi gjorde en liten påhälsning i stugan för att lämna en soffa samt klippa det knähöga gräset. Oturen grinade oss i ansiktet då regnet drog över oss med en kraft som bara han däruppe besitter. Regn likt femkronor studsade på marken, men som tur var så blev det bara kortvarigt. Vi har inte övernattat på några år och det behövs onekligen en hel del handpåläggning innan det går att vara där igen. Stället är dock alldeles för vackert och värdefullt för att förfalla så jag hoppas att vi bestämmer oss för att ta tag i allt...
Såhär såg det ut innan vi rensade kring stugan...

...och såhär fint blev det.

Sköna Söndag!

Idag var det en såndär dag då aktiviteterna gick omlott. Enduro och fotboll fick samsas, och först provkörde vi motorfordon i Degernässkogen. Fyrhjulingen som Niklas Linrin hade med sig blev onekligen populär inte minst hos våra tjejer, Felix han nöjde sig med att tuta lite försiktigt.

Sedan var det premiär för Moa på elvamannaplan och trots att de förlorade med 5-2 så fick tjejerna godkänt. Motståndarna var både äldre och hade tränat hela två år i evamannakostymen. Det lovar gott iför nästa sommars Gothia Cup.



Moa och Alva

Enduro SM i Sundsvall!

Jag och Fredde åkte 30 mil söderut för att se Sverigeeliten i Enduro.
Vädret var toppen och vi mäktade med att ta oss uppför slalomkullen Nolbybacken för att få bästa möjliga läge. Sedan passerade åkarna i revy och visst var det imponerande att se de allra bästa. Sedan var det såklart helt ok att gå några timmar på IKEA oxå...





Anders Eriksson