Vaaaaaarmt...

...hade vi det i slutet av juni och början av juli då vi mestadels badade, solade och lekte på gården, underbart!!!
Såg att det var UMEÅ som låg i topp i antal soltimmar i Sverige under juni månad, återstår dock att se om det var den dos av sol som vi tillräknats under hela denna sommar...hoppas inte!

Vår son, slagskämpen!

Det är nu ca 3 veckor sedan Felix började gå på allvar. Den senaste tiden har den ena incidenten avlöst den andra. Det började med att han kraschade rakt in i vår tv-bänk som lämnade ett fyrkantigt avtryck. Sedan "nickade" han klinkergolvet i hallen både i pannan och nedanför ögat på vänster sida, dock vid två olika tilfällen.
Igår så föll han över sin systers dockhus och slog upp ett jack i pannan och han blödde nåt fruktansvärt men som tur var behövde det bara tejpas. Idag så ramlade han in i elementet och fick en gigantisk blå bula på höger sida av pannan. Då fick mamman NOG!!!
Jag ringde vår granne som snällt lånade ut deras "CP-HJÄLM" med tillhörande non-slippery-socks, specialbeställda från Tyskland. Nu hoppas jag att det inte skall bli flera "skallskador" undrar bara hur länge hjälmen behövs, forever??

Felix verkar dock inte det minsta missnöjd, det är nästan som att han förstår...

Veckans favorit!

Alva har ett sånt härligt ord för fuktigt... hon säger HUFTIGT... och det låter så himla sött!

Makeover...

...vi har så smått börjat med några sommarprojekt, det första blev att fylla ut med matjord och så gräs där vi hade grävt för bergvärmen(se till vänster i bild), projekt två blev att fylla marmorkross längs plattgången vid entrén. Då denna sida ofta ligger i skugga så har det känts mörkt och trist, nu blev det mycket ljusare och när jag sedan satte upp några väggkrukor med margueriter i så blev det ännu bättre... vi är nöjda med slutresultatet, tyvärr har jag ingen före-bild, men väl efter!!

TIVOLI!!!

Jojo Tivolit hade återigen kommit till stan... samma rasslande dunkande och skränande, men för Alvas skull så tog vi oss en sväng så att hon skulle få åka lite. Hon skrattade högt och log med hela ansiktet, Felix tittade storögt på alla attraktionerna, men den blå sockervadden föll honom inte i smaken... klok kille!

Det är som en tavla!

Vi har tomten alldeles vid vattnet och ibland glömmer jag bort att uppskatta det!
Men när man får uppleva sådana här fantastiska kvällar när solen glittrar och speglar sig, så känner jag mig så lyckligt lottad!

Sandlådemonstret!

Han har inte mycket till övers för leksaker just nu vår son, däremot älskar han att sitta i sandlådan och låta sanden rinna mellan fingrarna. Det hamnar dessutom inte så mycket i munnen till mammans stora lycka.

Visst fastnar vi på bild!!!

Detta kort togs när jag och Fredde var på min bästis Tittis bröllop i Åre ifjol i oktober, ganska fina blev vi, om jag får säga det själv!!!

25:50

Ja det var vad klockan visade när jag sprang in under målskynket i årets upplaga av Vårruset. Tänk att jag har tävlat i löpning, trodde aldrig att det skulle hända!!! Nu tror jag att jag skall anmäla mig till Tjejmilen 26 augusti i Stockholm, så att jag har ett nytt mål i sikte!

Wish me luck!!

NU går han.... på sätt och vis.

Jo nu drar han sig upp Ö V E R A L L T, Felix alltså!!
Sedan har han verkligen en 10 månaders förstånd, dvs INGET. Han tror liksom att det bara är att börja knata precis som han gör i gåstolen och det blir som ni säkert förstår inte ett bra resultat ALLA gånger. Funderar allvarligt på en mjuk hjälm... Var tog vår lille kille vägen, han som låg och satt så nöjt och pillade med sina saker? Nu för nån minut sedan hittade jag honom i vardagsrummet där han stod så glatt och svajade framför TVn, sedan släppte han taget för att försöka nå något han sett på bordet, en sträcka på ca 2-3m, det gick inte alls såklart och hade jag inte kommit in just i den sekunden så finns det risk för att han dråsat in i bordet i 190 knyck... suck, det går inte att få nånting gjort under den tid han är vaken längre... men visst är det bra att gossen tar för sig det är inte det jag menar, men... ja ni fattar!!!

Vårruset!

Japp, nu är det inte mer än 3 veckor kvar innan jag skall springa 5km tillsammans med alla andra tjejer. Har tränat ok och vill inte att den snuva och halsont som jag nu dras med skall bli speciellt långdragen så att jag hindras att fortsätta jogga några ggr till. Har som mål att springa (jogga) på ca 25-30 minuter... vet att det kommer att bli svårt att hålla ett jämt tempo när väl starten går, jag kommer nog att "rusa" lite från början och hoppas på att orken inte tryter på slutet så alla hugade får gärna ta plats runt spåret och heja fram mig till ett bra resultat!!!

Massage!

Var idag och blev knådad... fantastiskt underbart ONT gjorde det, men såklart behövde min onda rygg och nacke en duvning, har i skrivande stund ont i varje muskel i ryggen men det måste väl innebära en förbättring inom kort *hoppas jag*.

Sova själv!

Nu har vi bestämt att Felix skall somna själv, han har blivit vaggad i vagnen eller i famnen, men jag tycker att han skall somna själv. Så ikväll är första passet.

Vi får väl se vem som är tjurigare, jag eller sonen.

Han är både trött och mätt så min gissning är att det kommer att ta ca 30 minuter... i skrivande stund är jag uppe i 13minuter... han gråter lite, men det börjar bli tyst mellan varven. Jag går in efter 5 minuter och ger hoom tutten och lägger honm på sidan och när jag går ut tilltar gråten för att avta efter en stund... vill såklart helst INTE att han skall somna gråtande, men jag vet också att det brukar gå bra...

Wish me luck!

Sjukhusvistelse!

Felix har kraxat och varit snuvig ett tag och på tisdag morgon (10/4) blev han så hängig att vi åkte in och efter lungröntgen visade det sig att han hade inflammation i vä lunga.
Vi blev inskriva på BARN 2 och han fick genomlida ett antal prover innan han fick medicin och fick sova ostört. Natten förflöt oroligt och det är nog så att hans öron också är sjuka!! Vi är nu turligt hemm igen och lilleman sover i skrivande stund så jag hoppas att allt snart skall vara över. Tapper har han dock varit även om han INTE gillade personalen nåt vidare, han klängde fast i mig likt en liten koalabjörn och grät hejdlöst när de skulle undersöka honom.

MAMMA!

Enduro VM!

Jag och sambon skall denna helg tillsammans med några ur Umeå Enduroklubb åka till Östersund för att kolla in VM i Enduro! Min underbara mamma skall bo hos oss och ta hand om barnen, vilket gör detta till den första helg jag och F spenderar på egen hand sedan Felix föddes. Underbart kul och spännande att följa en sån stor tävling på plats!!!

Skit för foglossning!

Ja det är så att jag trots att jag slutat amma fortfarande har stora bekymmer med fogarna, mest på höger sida. Innebandy gör det tyvärr inte bättre... vilket gör att jag innan kvällens träning funderade lite på om det var värt att träna. Dock har innebandy den inverkan på mig att jag nästan går genom eld för att få chans att utöva denna sport, som under ett decennium varit min passion. Så nu sitter jag här... igen... med värkande höft.

Tacka gud för TREO!!

UNDERBAR SÖNDAG!

Solen sken från en klarblå himmel och takdroppet syntes för första gången på lääänge.
Snön gnistrade och små rännilar av smält sö letade sig ner i marken.

NU ÄR DET VÅR!!!!!
Kan det vara möjligt, tänkte att det kanske bara var jag som såg allt poetiskt i den vackra vårsolens glans?!
Jag Moa och Felix tog en skön promenad upp till vår lilla slalombacke som idag var välbesökt av såväl slalom- som skoteråkare.
Vi har ett högt utikstorn i närheten där Moa klättrade upp och tog bilder av "nejden" väl värda att visas här.

Sedan hann hon föreviga mig njutandes av solens värme mmmm...

Lillprinsen!!!

Jag tycker att livet borde levas baklänges!

Man skulle starta med att dö och få det överstökat. Så vaknar man upp på ett vårdhem och får det bättre och bättre varje dag.
Man blir piggare och piggare och till slut är man för frisk för att vara där, och man får åka hem och ta UT sin pension.
Efter ett antal år börjar man att arbeta. På sin första arbetsdag får man en guldklocka. Så arbetar man I 40 år tills man är ung nog att dra sig tillbaka från arbetslivet. Man dricker, festar och har sex, och förbereder sig för att ta en paus.
Så börjar man skolan, blir barn, leker och har inga förpliktelser. Man lär sig mindre och mindre, men ingen blir arg för det.
Snart är man en bebis som tillbringar de sista nio månaderna flytande runt I fridfull lyx, och till sist lämnar man världen I en orgasm.

Det ni!